Perumov och Koontz

Nekromantikerns irrfärder avslutad. Det är egentligen jättespännande, men jag känner inte att jag har särskilt bråttom att få tag i nästa del, eftersom att den är den sista som finns översatt till svenska än så länge. Och det kommer säkert att vara spännande i slutet av den också. Det är uppfriskande att läsa fantasy som inte har engelska som ursprungsspråk, och som inte heller är översatt via engelskan.. man märker hur lätt genren har blivit insnöad i sina egna klichéer i form av ord och ordvändningar med ursprung i engelskan, och som på samma sätt har fått en standardiserad översättning till svenska, men när översättningen helt plötsligt kommer direkt från ryskan så blir det något helt annat…

Jag lät också Dean Koontz  Velocity bli ett kort mellanspel. Den verkade lovande inledningsvis, och var svår att lägga ned, men som oftast numera blev jag besviken på slutet. Jag gillade verkligen Koontz tidiga böcker, eftersom att han alltid lyckades få ihop en logisk (om inte alltid realistisk) och sammanhängande förklaring till allt mystiskt som har hänt genom boken. Nu känns det som att han bara famlar efter nya bisarrheter och skrämmande saker som han inte redan har använt, bara för att få ihop en bok till.. Usch, tråkigt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s