”Imperiets dotter” och ”Kriget om Rämnan”

Det har ju varit jul och som vanligt så har det blivit mycket läsning under julen, men i huvudsak har det varit deckare av Maria Lang eller Agatha Christie, och där är ju den ena den andra lik, så jag har inte tänkt orda något om det. Ett skönt och avslappande tidsfördriv, helt enkelt.

Innan jul dock, bestämde jag mig för att till slut, efter att ha tittat på dem på avstånd i säkert femton år, läsa böckerna om Imperiets dotter, vilket jag inte ångrar för en sekund! Inte i Hobb-klass förstås, men det kändes ändå otroligt fräscht att läsa en hyfsat lång, väl genomtänkt och intelligent fantasyserie som INTE går ut på något ädelt sökande och i huvudsak består av ett OÄNDLIGT resande… Bra!! Det jag uppskattar mest med den är att man som läsare oftast lämnas svävande, ovetande om hur huvudpersonerna har någon smart plan för hur de ska ta sig ur sin nuvarande knipa, och i så fall hur den ska se ut (för själv hade i alla fall jag svårt att räkna ut hur de skulle klara sig levande därifrån). Det närmaste jag kan komma på i den aspekten som jag har läst är Asimovs Stiftelse-berättelser, och det är ingen jämförelse att skämmas över.

När jag läste Imperiets dotter var det dock rätt tydligt, i min uppfattning, att den är konstruerad som pendang till en annan bok(-serie), så efter lite efterforskning så hittade även Kriget om rämnan, en serie skriven av Raymond E. Feist, en av författarna till Imperiets dotter, och som utkom några år tidigare. Det var en helt ok över-genomsnittet-fantasyserie, jag hade nog älskat den om jag hade läst den för en fem, tio år sedan men nu.. kändes den inte alls fräsch på samma sätt som Imperiets dotter gjorde. Jag kanske har blivit bortskämd?

Just nu läser jag ÄNTLIGEN Lord of the Rings på originalspråket. Jag är ärligt talat inte mycket för poesi, men de här raderna gör mig alltid tårögd. Jag är å andra sidan en gråtmild typ.

All that is gold does not glitter,
not all those who wander are lost;
the old that is strong does not wither,
deep roots are not reached by the frost.

From the ashes a fire shall be woken,
a light from the shadows shall spring;
renenwed shall be blade that was broken,
the crownless again shall be king.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s