Fyrahundra mil på Amazonfloden

imageNågon gång i mellanstadiet upptäckte jag Jules Verne, och slukade alla hans böcker som skolbiblioteket hade att erbjuda. Fyrahundra mil på Amazonfloden var en av dem. Kanske inte min favorit då, men jag tyckte att den var bra, och inte minst var den oförglömlig för att den väckte ett intresse för kryptologi hos mig, som överlever än i dag. Det var med skräckblandad förtjusning jag hittade den på biblioteket idag, för tänk om jag skulle bli så besviken, sådär som man blir när man läser om sina favoriter från barndomen och finner dem magra och genomskinliga? Dock är väl Jules Verne en av världslitteraturens stora av en anledning, och jag slapp den känslan den här gången – även om läsupplevelsen förstås var helt annorlunda (inte minst upplevde jag den som en enormt tjock bok vid den tiden, idag avverkades den på under en dag).

Verne försöker ofta undervisa samtidigt som han underhåller, till exempel om u-båtar i En världsomsegling under havet, om celestial mekanik i Från jorden till månen, och om ingenjörers allmänna förträfflighet och avgörande för det allmänna välståndet om man blir isolerad på en öde ö i Den hemlighetsfulla ön (som fortfarande är en av mina absoluta favoritböcker). I den här boken är ämnet (föga förvånande) Amazonas, med tonvikt på flora, fauna och geografi. Berättelsen i Fyrahundra mil på Amazonfloden utspelar kretsar kring en fazendaägare (”godsägare”) i Peru, som av några olika anledningar bygger en enorm flotte, ”jangada” och flottar hela sin familj nedför Amazonfloden. imageSjälvklart finns det en djupare berättelse om både kärlek och brott, men det är den kort-korta sammanfattningen. Vi får följa med genom hela äventyret som resan är, inte minst tack vare de underbara illustrationerna som jag misstänker härstammar ända från originalet.

Att läsa Verne är lite som att läsa Maria Lang: förutom den berättelse som författaren avsåg att förmedla så får man sig också till livs ett dokument över en svunnen tid. Redan i inledningen i boken, som utgavs 1881 (men utspelar sig 1852), tar författaren avstånd från det slaveri som skildras i boken, men det märks ändå tydligt att man såg på människor på ett helt annat sätt då. Här är det inga genusperspektiv direkt, jämlikheten (mellan kvinnor och män) var inte uppfunnen än, och det är tydligt att man anser att det säger mycket om en människa hur hon ser ut, bokens skurk beskrivs ha ”[ögonen], som knappt syntes under de buskiga ögonbrynen, kunde skjuta blixtar som förrådde ett häftigt temperament”, medan protagonisten beskrivs som att ”hela hans framträdande vittnade om redbarhet, duglighet och karaktärsstyrka”. Man fäster också en betydelse vid ras som har varit omöjlig att göra i västvärlden sedan 1945, men både ”negrer” och indianer skildras som kompetenta – i alla fall så länge de är i tjänst hos en vit man. Men jag tycker inte man ska dra för stora växlar på detta, utan ta det för vad det är – en skildring av en svunnen tid, med blicken hos en man som levde då.image

Verne ses ju oftast som en artonhundratalets science fiction-författare, och det är han också, men i just den här boken finns inga sådan inslag, utan det exotiska är långt bort i rum istället för i tid och teknik. Det kanske kan ses som mindre intressant idag, då de flesta av oss, om vi verkligen vill, har råd med en egen (hyfsat riskfri) resa till Amazonas djungel. Men å andra sidan har vi ju facit på hur man åker bygger u-båtar också, och inte desto mindre är En världsomsegling under havet populär än idag. Fyrahundra mil på Amazonfloden är läsvärd än idag, inte minst för sin tydliga illustration av Vigenére-chiffrets motståndskraft mot frekvensanalys.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s