Republic of Thieves

När jag hade läst halva Republic of Thieves, uppföljare till The Lies of Locke Lamora och Red Seas Under Red Skies, så var jag beredd att dyrka marken Scott Lynch går på, för att han igen och igen levererar berättelser som jag bara kan beskriva med superlativ. Men sen hände något, och jag kan berätta exakt på vilken sida (s. 433). Känslan är lite samma som kocken till höger måste känt i den gamla Varan-TV-klassikern ”bajs i maten”. Något i stil men ”Men NEJ! Vad GÖR han?!” imageHelt deprimerad blir jag inte, för Lamora-serien har lurat mig på det här sättet förut: när jag tänker ”Men lägg av, det där är ju inte rimligt, han kan ju inte på allvar mena att…”, och sen visar det sig att han visst inte menar det, det är bara författarens sätt att lura både mig och bokens karaktärer samtidigt, och det reder såsmåningom ut sig på ett rimligt sätt. Här hämtas mycket upp, men inte allt. Jag vill lägga den huvudsakliga skulden på konceptet ”magi”. Det låter kanske lite konstigt, att en entusiastisk fantasyläsare är extremt skeptisk mot magi, men det är jag. Det är nämligen en så enkel väg ut för en författare som har skrivit fast sig, att låta saker förklaras av magiskt mumbojumbo (ersätts i SF av techobabbel), låta en magisk plot voucher bygga upp berättlsen, eller ett magiskt deus ex machina reda ut situationen så att berättelsen slutar så som tänkt. Det är helt enkelt inte elegant, och inte så roligt att läsa om. Nu är det inte så illa i det är fallet, Lynch hejdar sig i tid, men balanserar ändå på gränsen för vad jag tycker är okej. Men jag förlåter honom, för den här gången. Låt det inte hända igen, bara.

Trots detta, så är Republic of Thieves en bok som omigen gör att jag måste sitta uppe hela nätterna och läsa, för det går inte att lägga ned den. Första halvan i sin helhet (kanske undantaget den trevande men ack så nödvändiga inledningen), och stora delar av resten av boken, är precis vad jag hoppats på. Lynch går tillbaka i Lamoras tidslinje och fyller ut vissa avsiktliga tomrum i kronologin, och ger oss berättelsen om saker som vi undrat över ända sen början av den första boken. Som vanligt är boken indelad i två parallella händelseförlopp, ett nutida och ett historiskt, där det historiska från början till slut är helt briljant och exakt vad jag önskat mig. Det är värt att läsa boken bara för den. Jag måste nog köpa den också, inte minst för det fantastiska omslaget!

Annonser

2 thoughts on “Republic of Thieves

    • Hej, förlåt att det har tagit ett tag att publicera din kommentar och skriva svar. Kanske lite för att jag faktiskt inte har något bra svar, jag har letat och letat men inte hittat något. Det verkar dock vara Bonnier Carlsen som ger ut böckerna på svenska, du kanske kan kontakta dem och fråga?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s