I varje ångetag

Steampunk är kanske den genrelitteratur som är mest på uppgång just nu, med nya författare, serier och fristående böcker som dyker upp lite varstans liksom kugghjul ur ett trasigt fickur. I en genre som ofta är så tungt inspirerad av det brittiska och viktorianska är det med glädje jag tar upp I varje ångetag, en rykande färsk svensk steampunkantologi som utspelar sig i stormakten Sverige under Oscar II:s era (d.v.s. kring sekelskiftet 1800-1900). Precis vad jag har längtat efter länge nu!

Det sägs att en hög militär befattningshavare, efter den misslyckade Operation Eagle Claw, ska ha sagt: ”We failed because we confused ambition with ability”. Citatet kommer osökt till mig när jag läser I varje ångetag. 20140519_002656Inte för att boken är ett misslyckande, egentligen, men i vissa fall har man kanske blandat ihop ambition med förmåga. I så gott som alla berättelser i samlingen så lyser författarens kärlek till genren igenom och ger själ och känsla till berättelsen. Men också, i så gott som alla berättelser, finns det stora eller små svagheter som gör att jag inte riktigt kan ta den till mig. Vissa noveller uppfyller inte alls kraven jag ställer på en det litterära formatet novell, utan känns mer som lösryckta kapitel ur en roman. De allra flesta novellerna har språkliga svagheter någonstans på skalan mellan ”lite för många anglicismer som inte gör sig väl i miljön” till ”bristen på språkkänsla och struktur i berättandet gör att jag har svårt att hänga med i vad som händer”. Kort sagt så uppfylls, tyvärr, de flesta av mina fördomar vad gäller svensk egenutgiven genrelitteratur – det finns nog ofta en anledning till att de stora förlagen inte är intresserade. Så här känner jag ända fram till jag kommer till sista sidan – den där bokens sista novell, Bångstyrig av Pernilla Lindgren, visar att jag har haft fel. Jag kan i alla fall inte uttala mig kategoriskt, för här har vi helt plötsligt en novell vars språk inte stör min läsning, och som faktiskt levererar allt jag önskar mig av en novell, och lite till. Tack, Pernilla, för att jag får lägga ned boken med en lycklig känsla i magen 🙂

Nu skulle man kunna tro att jag inte rekommenderar I varje ångetag, men då har man fel. Även om det finns språkliga och formmässiga brister så vägs det upp av den fascinerande vision av det oscarianska steampunksverige som berättelserna tillsammans bygger upp, och av den kärlek och entusiasm som genomsyrar varje sida. Den svenska utgångspunkten ger en närhet och känsla som inte kan importeras. Läs I varje ångetag om du hyser den minsta kärlek till steampunk-genren. Läs den med överseende med svagheterna, men som en inspirerande katalog över en stor bredd av fantasifulla perspektiv på ett stormaktssverige fullt av romantik, hjältemod, kugghjul och luftskepp. Gud bevare konungen och fädnerslandet!

Annonser

5 thoughts on “I varje ångetag

  1. Pingback: Recension I varje ångetag | Nathalie Sjögren

  2. Oh, wow, jag är helt mållös av ditt uttalande. Så fantastiskt roligt att höra att du tyckte om min novell Bångstyrig och med ditt uttalande är jag verkligen rörd och jätteglad eftersom jag verkligen strävar efter att bli en så bra skribent som möjligt. Tack så hemskt mycket för de värmande orden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s