The Conjure Woman

unnamedDet amerikanska slaveriet, inbördeskriget och efterkrigstiden är inte direkt mina favorit-teman, även om jag som de flesta andra inte har kunnat undgå varken Onkel Toms stuga eller Borta med vinden. Vill man fördjupa sig med något lättsammare än den förstnämnda och något mer autentiskt än den senare så kan jag rekommendera The Conjure Woman. Det är en samling av korta berättelser utkomna för första gången 1899 och skrivna av Charles W. Chetsnutt, vars båda föräldrar klassades som ”free persons of color”. Det enklaste är kanske att beskriva boken med ett citat från sidan 18: ”Some of these stories are quaintly humorous; others wildly extravagant, revealing the Oriental cast of the negro’s imagination; while others, poured freely into the sympathetic ear of a Northern-bred woman, disclose many a tragic incident of the darker side of slavery.” Som kanske framgår här så finns en enkel ramberättelse om en äldre svart man, tidigare slav men numera frigiven, som berättar dessa historier för det unga, vita par som köpt den vingård där han slavat under stora delar av sitt liv.

The Conjure Woman är en tunn liten volym, inte ens 100 sidor, och jag tänkte mig från början att detta skulle bli snabbläst. Riktigt så snabbt blev det inte, då som sagt den huvudsakliga berättaren i boken är ex-slaven Julius McAdoo, och författaren är noga med att skilja ut honom och alla andra svarta som kommer till tals i berättelsen genom språket. Se bara det här exemplet, där den blivande (vite) vingårdsägaren och McAdoo möts första gången:

”Do you live around here?” I asked, anxious to put him at ease.
”Yas, suh. I lives des ober yander, behine de nex’ san’-hill, on de Lumberton plank-road”
”Do you know anything about the time when this vineyard was cultivated?”
”Lawd bless you, suh, I knows all about it. Day ain’ na’er a man in dis settlement w’at won’ tell you ole Julius McAdoo ‘uz bawn en raise’ on dis yer same plantation. Is you de Norv’n gemman w’at’s gwine ter buy de ole vimya’d?”

Inte helt snabbläst alltså, för precis som när dialekt återges på svenska så slår det helt ut förmågan att läsa ordbilder och man får gå tillbaka till att läsa bokstav för bokstav. Men det gick förvånansvärt snabbt att vänja sig, och sen flöt läsningen på.

Att bo i ett land där vi varken har det kulturella inflytandet eller det nationella dåliga samvetet av slaveriets era gör nog att vi i Sverige har lite svårt att förstå både bredden och djupet i detta inflytande. Vi tror att vi känner den amerikanska kulturen, men den förmedlas ju till oss i huvudsak av, med och genom vita människor med hög status. I The Conjure Woman får vi möta slavkuturen och dess umbäranden inifrån, med en övernaturlig touch som närmast får mig att tänka på Tales of Moonlight and Rain. Det är dock inte självklart att det är de vita slavägarna som är antagonisterna i berättelserna, och slavarna presenteras inte som ett enat folk, och inte heller som ett folk avskilt från resten av samhället, även om det nog är lätt att tro att det var så. Slaveriet, ofriheten och klasskillnaderna är förstås en komplikation i detta samhälle, både före och efter slaveriets officiella avskaffande, och något som alla måste hantera och förhålla sig till. Berättelserna – som egentligen kanske borde kallas sagor – är som sagt rätt enkla, och någon form av magi – ”conjuring” är central, men den tjänar egentligen bara som funktion i de sociala intriger som berättelsen egentligen handlar om. Om man inte går vilse i det snåriga språket är The Conjure Woman en väl investerad eftermiddag i lättsam underhållning och vidgning av de kulturella vyerna, men med en satirisk underton som jag tror är svår att uppfatta till fullo för oss som uppfattar slaveriet som något avlägset och exotiskt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s