Johnny Mnemonic och andra berättelser

William Gibson är kanske mest känd för att ha myntat ordet cyberrymden/cyberspace, och efter lite detektivarbete inser jag att den här boken är en svensk översättning av Burning Chrome, en av Gibsons tidigaste böcker, där titelnovellen markerar ordets första förekomst. 20150217_003040Det här är dock en lite modifierad utgåva, här finns bara de noveller med som Gibson står som ensam författare för, det vill säga:

  • Johnny Mnemonic (Johnny Mnemonic)
  • Gernsbacks kontinuitetsprincip (The Gernsback Continuum)
  • Fragment av en hologramros (Fragments of a Hologram Rose)
  • Vid vägrenen (Hinterlands)
  • New Rose Hotel (New Rose Hotel)
  • När torget är öde (The Winter Market)
  • Isens hjärta (Burning Chrome)

Båda novellerna Johnny Mnemonic och Isens hjärta utspelar sig i samma värld som Gibsons mest kända bok Neuromancer, och har till och med beröringspunkter till varandra. De är, enligt mig, också de starkaste korten i samlingen tillsammans med Vid vägrenen, som blev min personliga favorit. Dess beskrivning av hur människan sänder ut små enpersonsrymdskepp i blindo, som sedan kommer tillbaka oftast med döda astronauter, men ibland  med revolutionerande små föremål, fick mig att tänka på famlandet efter förståelse som präglade Roadside Picnic – en bild som är lika framåtsträvande som den är hopplös. En annan sak som är hopplös i boken är kärleken – Johnny Mnemonic och andra berättelser är full av män som förgäves trånar efter kvinnor som utnyttjar dem för egen vinning. Hade det varit fantasy hade jag kategoriserat den som grim dark, men det här är cyberpunk och det är minst lika mörkt.

Gibson visar tydligt i sin estetik att hans cyberpunk inte bara består av cyber utan även av punk, och vissa scener kan jag inte låta bli att visualisera i samma anda som filmen som gjordes av Johnny Mnemonic, kanske inte ett helt igenom gott betyg – åttiotalspunk med tuppkammar och färgade plastsmycken var man än ser. Men framför allt så tycker jag att boken förlorar mycket av sin charm i översättningen – Gibson uppfinner många ord som tydligt flyter mycket bättre på originalspråket än på åttiotalssvenskan, även om boken känns förvånansvärt lite ”daterad” med tanke på att det är en bok skriven för trettio år sedan med som utspelar sig i en ganska nära framtid. Gibson är något av en profet vad gäller vissa saker, och det känns som att verkligheten har kommit mycket närmare hans vision av den på de trettio åren som har gått, och det känns inte heller helt omöjligt att om tekniken fortsätter att utvecklas som den gör så kommer vi förr eller senare att komma dit.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s