Off to Be the Wizard

Martin Banks är en riktig slacker. Han har ett sunkigt, tråkigt liv i en sunkig, tråkig lägenhet med ett sunkigt, tråkigt jobb, och ingen lust att anstränga sig för att något skulle bli annorlunda. På kvällarna sitter han vid datorn och slösurfar runt på nätet och och leker runt med sin ytterst begränsade hacker-kompetens. Tills han en dag råkar komma åt en fil som visar sig vara config-filen för verkligheten… Sen tar det inte lång tid innan Martin har ställt till det så för sig att han ser det som den bästa utvägen att fly till medeltiden, där han tänker använda sin nya förmåga att ändra i verkligheten till att leva ett bekvämt liv på andra genom att utge sig för att vara trollkarl. Det behöver väl knappast sägas att det inte riktigt går som han tänkt sig?

OffWizard220Jag kanske har sagt tidigare att jag har väldigt, väldigt svårt för humor. Antingen brukar jag uppfatta det som på tok för juvenilt kiss-och-bajs-och-dratta-på-ändan-mässigt, eller så är det så skruvat eller artificiellt konstruerat att det faller platt. På något magiskt sätt lyckas Off to Be the Wizard undvika båda delar, för det här är faktiskt riktigt roligt (Jag fick till och med skapa kategorin ”Humor” för det här inlägget. Den har inte funnits på bloggen innan.) I grunden är detta en ganska simpel och förutsägbar historia med en ganska lam konflikt och mycket enkel berättarteknik. Den är faktiskt så lam och lättsam att man skulle kunna tro att den är skriven för barn med nervösa konservativa amerikanska föräldrar, där det värsta språkbruket i boken utgörs av ett ”looks bitchin'”. Men den är späckad med subtila skämt och lite smådråpliga sammanhang, uppblandat med några otroligt pragmatiska och klarsynta ögonblick där berättelsen berör de existentiella frågor som blir oundvikliga när en har fått viss insyn i hur världen faktiskt är beskaffad. Man tar sig också an ett antal klichéer från såväl klassiskt manlig västerländsk nördkultur som från de spel som denna brukar innefatta och nyttjar sig glatt av dem i igenkänningshumorns tecken, samtidigt som författaren markerar en viss distans och en medvetenhet kring hur exkluderande den är.

Off to Be the Wizard kommer nog aldrig att klassas som ”stor litteratur”, men jag tyckte att det var fantastiskt njutbar underhållningsläsning som jag gärna rekommenderar som hängmatteläsning till alla som kan tänka sig att leva i en nördkliché från 80-talet i några timmar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s