Vatta’s War

Oxveckorna är här men det är ännu ett tag tills att bokreakatalogerna trillar in. Då kände jag att jag behövde leta i att-läsa-listan efter frasen ”lättsam rekreationsläsning” för att ens orka hålla på. Och ut trillade Vatta’s War. Jag läste första delen, Trading in Danger, redan förr-förra sommaren och nu har jag alltså avverkat övriga fyra delar i serien – Marque and Reprisal, Engaging the Enemy, Command Decision och Victory Conditions. Som man kanske kan utläsa ur titlarna faller detta i kategorin ”militär SF”. Böckerna kan läsas fristående, men det är ingen bra idé – de hänger nära ihop kronologiskt och en stor del av berättelsen blir rätt urvattnad om man inte känner till de föregående delarna, och detta såklart i större utsträckning ju närmare slutet man kommer. dsc_3234

Vi får fortsätta att följa Kylara Vatta från del 1 i serien, hon som är dotter i en rik handelsfamilj men tänkte sig att istället slå in på den militära banan och bli officer. Hon gör bra ifrån sig på militärakademin men lyckas bli avskild några veckor innan examen efter att naivt ha blivit utnyttjad av en annan kadett. Hon blir istället engagerad i familjens interstellära handelsimperium, men över seriens gång så kryper den militära kontexten allt närmare, för att mot slutet helt överskugga de civila handelsintrigerna. För varje bok blir också perspektivet lite större, synfältet lite bredare och karaktärerna lite fler. I takt med detta tycker jag också att böckerna tappar i kvalitet, De två sista får okej-betyg men inte mer, och den sista får det med ett nödrop. Där de tidigare, med Marque and Reprisal som höjdpunkt, är vad jag skulle kalla arketypisk dussin-SF men av hög kvalitet (läsgodis, med andra ord), så urartar det till något riktigt platt där karaktärerna stelt åker längs de utstakade banorna för att komma fram till slutet som varje genrekompentent läsare listat ut var på väg för hundratals sidor sedan. Men det är väl acceptabelt, om man inte förväntar sig mer än så. Vill man ha den typen av SF som inte strävar efter att utmana ens uppfattningar om civilisation, teknik och människan utan bara lättsam underhållning av enklaste slag så är väl Vatta’s War helt okej (men vill du ha riktigt bra militär SF föreslår jag On Basilisk Station eller genrens ledstjärna Starship Troopers istället).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s