”Himlen är en plats på jorden” och mera Earthdawn…

För tillfället så läser jag så många böcker parallellt att jag knappt kan hålla ordning på dem själv, men jag jobbar på att avsluta dem en efter en.

Trots det så kunde jag inte låta bli att sticka emellan med Åke Edwardsons Himlen är en plats på jorden. Jag tror det betyder att jag saknar Göteborg, för den huvudsakliga behållningen av den boken (som i övrigt är en rätt genomsnittlig svensk polisroman) är just att den utspelar sig i Göteborg, på platser som jag faktiskt känner igen och har varit vid och kan föreställa mig… inte något man är bortskämd med när man är född och uppväxt i Norrland.

När jag hade läst Earthdawn-romanen The Longing Ring och fortfarande ville ha mer inspiration till mitt rollspelande och plockade upp Poisoned Memories, så insåg jag att de två faktiskt hörde ihop. Inte bara det, de är faktiskt del 1 och 3 i en trilogi. Därav fick jag akut besöka amazon.com och inhandla Mother Speaks, del 2 i samma trilogi. Tre hyfsat fristående delar knyts samman på ett i min uppfattning rätt ovanligt sätt för att vara (billig) fantasylitteratur, och den sista delen ger stora perspektiv och väckte djupa tankar på många sätt. Det var kanske inte det första jag hade väntat mig, men det gör mig glad – att man inte nödvändigtvis måste vända sig till ”finkulturen” för att få perspektiv på existensialistiska frågor. Dessutom har jag aldrig varit med om att jag har läst en bok på engelska där jag har varit tvungen att slå upp så många ord! Det handlade inte ens om att det var märkliga, arkaiska fantasy-ord (alla dem har jag ju lärt mig vid det här laget) utan i huvudsak mindre vardagliga synonymer till helt vanliga adjektiv. Intressant!

”Jennifer Government” och ”The Longing Ring”

Veckans skörd av böcker blev inte stor, och som det ser ut lär derivatan med avseende på tiden knappast vara positiv.

Jennifer Government var en trevlig upplevelse (tack för julklappen!). Den hamnar väl i klassen ”social science fiction” som alltid är njutbart enligt mig, i alla fall så länge det känns någotsånär rimligt, eftersom att det ger perspektiv på nutiden och tankeställare om framtiden. Det kanske intressantaste blir när man kan ta tag i sina direkta reflektioner boken ger över nutiden och fördjupa den till någon sorts meta-funderingar – varför fastnar jag för det jag fastnar för, varför blir jag skrämd eller upprörd? I (social) science fiction avspeglas ofta tidens zeitgeist, och ger en uppfattning om vad samhället i stort drömmer om, strävar efter och/eller fruktar i framtiden. I

Jennifer Government har företagen blivit de samhällsbärande enheterna och staten har krympt undan till en ganska maktlös aktör i kulisserna. Människorna har lagt av sig sina släktnamn som efternamn och tar istället efternamn efter det företag de arbetar för, och när man ringer larmnummer så måste man uppge sitt AmEx-nummer innan någon ambulans kan sändas. Är detta vad vi på 00-talet fruktar att samhället ska utvecklas till?

The Longing Ring är en ganska enkel fantasyberättelse baserad på rollspelet Earthdawn. Den har gett mig massor av idéer: Jag vill spela rollspel nu!! Kanske jag till och med ska våga mig på att försöka spelleda..?